Kognitiv beteendeterapi (KBT) har i forskningsstudier visat sig vara effektivt för en rad problemområden. Nedan kan läsa mer om olika vanliga problem, och hur man kan arbeta med dem i en KBT-kontakt.
Sömnproblem kan handla om att ha svårt att somna, eller att vakna under natten eller för tidigt på morgonen. Det kan också handla om att man sover relativt länge, men ändå inte känner sig utvilad. Det är normalt att sova sämre kortare perioder, men ihållande sömnbesvär får ofta negativa konsekvenser i vardagen, och då kan det vara värdefullt att söka hjälp. KBT-behandling har i forskningsstudier visat sig vara mer effektivt än sömnmedel på sikt. Behandlingen börjar med att patienten får kartlägga sin sömn i en sömndagbok. Dagboken är ett viktigt redskap för att analysera problemet. Därefter fokuserar behandlingen på att, strukturerat och stegvis, ändra en del av sovvanorna för att skapa gynnsamma förutsättningar för sömnen, att stärka dygnsrytmen och minska stress och oro i vardagen.
Många människor upplever höga krav och belastning i arbetet och på fritiden. Många har svårt att få den återhämtning man behöver, och över tid kan symtom på långvarig stress och bristande återhämtning uppstå, som trötthet, värk och spänningar, koncentrationssvårigheter, irritation, tryck över bröstet, yrsel eller magbesvär. Pågår detta under en längre tid riskerar man att drabbas av utmattningssyndrom. Vid utmattningssyndrom upplever personen en stark mental och kroppslig energibrist, varje aktivitet tar mycket energi och kräver längre återhämtning efteråt. Det är också vanligt med kognitiva symtom som minnes- och koncentrationssvårigheter, svårigheter att ta in information från texter eller i samtal, samt en ökad känslighet för ljud och intryck. Därtill har många svårt att sova och känner av humörsvängningar, nedstämdhet eller ångest och olika kroppsliga symtom. Behandlingen är ofta en kombination av olika metoder riktade mot att öka förmågan till fungerande återhämtning och genom att bryta en del beteendemönster som dränerar energi, försöka göra medvetna val, som kan leda till en bättre hälsa och livskvalitet.
Ilska är en naturlig känsla, men beroende på hur situationen ser ut kan ilske-reaktioner ha olika negativa effekter. Ilska kan till exempel ha en destruktiv effekt på relationer och ibland göra att vi blir mindre effektiva i vår vardag. Ibland påverkar ilska jobbet negativt. Ilska kan leda till trötthet eller spänningar, och ibland till annan ohälsa. Ofta upplever man ilska som något som händer automatiskt och som man inte kan styra. En stor del av behandlingen handlar om att upptäcka tidiga tecken på ilska och att öva andra sätt att hantera situationer där ilska kan förekomma. Exempel på moment i behandlingen är kommunikationsträning, acceptans- och mindfulnesstrategier, förebyggande strategier och att öva alternativa beteenden.
Paniksyndrom innebär att man drabbas av intensiva attacker av obehagliga kroppsliga symtom, som hjärtklappning, yrsel, tryck över bröstet, känsla av att inte få luft eller att vara i ”glasbubbla”. Symtomen är en del av vår fysiologiska stressreaktion. Det kan ibland upplevas som att symtomen ”kommer av sig själv” och ibland kan ha en tydlig koppling till stress eller aktivitetsnivå. Vid en panikattack blir man ofta rädd för att man har drabbats av en allvarlig sjukdom, eller att man ska svimma, dö, bli galen eller tappa kontrollen. Ångestattackerna och rädslan för drabbas av ångest påverkar vardagen negativt. Eftersom de kroppsliga symptomen är så starka är det vanligt att personer med panikattacker söker upp sjukhusens akutmottagningar. Det är också vanligt att man använder olika ”kontrollstrategier” för att försöka kontrollera sin kropps reaktioner eller att man undviker situationer och platser för att man är rädd för att få nya panikattacker. Vid paniksyndrom handlar behandlingen om att lära sig mer om kroppens reaktioner och hur man kan hantera dessa på ett nytt sätt. Undvikande och olika ”kontrollstrategier” brukar vidmakthålla ångest och på sikt ge mer panikattacker. Därför är acceptans och exponering (att gradvis närma sig) viktiga behandlingsstrategier, men även tankemetoder eller mer generell stresshantering ingår ofta i behandlingen.
Depression kännetecknas av ihållande sänkt stämningsläge. När man är deprimerad är svårt att känna glädje, lust eller intresse för aktiviteter man annars brukar tycka om, och det är svårt att ta sig för saker. Man kan känna sig trött och energilös. Ibland har man också ångest. Det kan kännas tungt att leva, och man kan tänka att man är värdelös eller misslyckad. Det är vanligt att depressioner uppkommer i samband med en förlust eller en förändring av livssituationen. En viktig del i behandlingen är att bryta den onda cirkel av negativa tankar och passivitet som förstärker depressionen. I behandlingen försöker man i små steg att komma igång med värdefulla aktiviteter som kan påverka sinnesstämningen och självkänslan i positiv riktning. Man arbetar också med att hitta ett mer hjälpsamt förhållningssätt till tankar och känslor, samt med att förbättra sömnen och att stärka personens självmedkänsla. Fysisk aktivitet kan också vara hjälpsamt vid depression.
En fobi är en starkt överdriven rädsla för föremål eller situationer. Specifika fobier är rädsla för t. ex. spindlar, ormar, hundar, höjder, blod, sprutor och hissar. Fobin kan leda till att man undviker vissa saker eller situationer, och på sikt bli handikappande om undvikandet blir stort. Agorafobi (torgskräck) innebär att man är rädd för att vistas på allmänna platser, som kan vara svåra att lämna eller fly ifrån. Detta kan leda till undvikande av exempelvis folksamlingar, biosalonger, kollektivtrafik. Vid social fobi känner man en stark rädsla för att bli bedömd och granskad av andra i sociala situationer. Ofta är man rädd för att prata i grupp, att få kritik eller att rodna. Ofta undviker man därför en del sociala situationer, eller skapar ”säkerhetsbeteenden”, som man tar till för att situationen ska kännas bättre. Behandling av fobier sker via gradvis exponering, dvs att personen stegvis närmar sig det som väcker obehag, och får hjälp med hur den ska agera och hantera situationen annorlunda. Acceptans och en del tankemetoder ingår också ofta i behandlingen.
Tvångssyndrom består av tvångstankar och olika tvångshandlingar. Tvångshandlingarna kallas även för ritualer, och har som funktion att neutralisera oönskade och påträngande tvångstankar.Tvånget kretsar ofta kring risken att bli ”smittad” eller att åsamka skada mot sig själv eller andra. Ett vanligt tvångsproblem är tvångsmässigt tvättande eller kontrollerande, exempelvis av dörrlås, spis etc. Effektiv behandling för tvångssyndrom kombinerar exponering med responsprevention, vilket innebär att man precis som vid fobier gradvis får exponera sig (närma sig det man är rädd för) samtidigt som man inte utför några av sina ritualer. Upplägget planeras tillsammans med patienten.
Generaliserat ångestsyndrom utmärks av att personen känner överdriven oro inför en mängd olika livsområden, som ekonomi, arbete, hälsa och familj. Till skillnad mot vid panikångest kommer ångesten inte i attacker och den är heller inte kopplad till en specifik situation som vid fobi. Istället är oron mer ihållande, gnagande, mer eller mindre ständigt närvarande. Vidare kan man ha en oro för sin egen oro och vad den kan leda till såsom att tappa kontrollen, bli galen, bli illa omtyckt mm. Behandlingen handlar om att identifiera triggers som sätter i gång oron och att öva på att agera annorlunda i relation till oron, att minska kontroll- och säkerhetsbeteenden och hantera tankar och känslor på ett mer hjälpsamt sätt. Acceptansstrategier och personliga värderingar är också viktiga delar i behandlingen.
Personer som utsätts för svåra upplevelser som krig, rån, fysiskt eller sexuellt våld, en nära anhörigs plötsliga död eller som är med om en livshotande olycka kan drabbas av starka ångestreaktioner. Symtomen brukar klinga av efter en tid av sig själv. Vid PTSD kvarstår dock besvären och personen plågas av påträngande obehagliga minnen av det inträffade (flashbacks), mardrömmar, ökad vaksamhet, svårigheter att varva ner och sömnproblem. Det också vanligt med smärta, nedstämdhet, ilska och minnes- och koncentrationssvårigheter. Svårigheter med tillit eller en känsla av att vara en annan person (efter traumat) är också vanligt. Typiskt vid PTSD är undvikanden av sådant som påminner om den traumatiska händelsen. Det finns effektiv behandling för PTSD som bygger på att gradvis bearbeta minnen av det inträffade, att minska undvikanden och återknyta kontakten med det som är viktigt i ens liv.