Stress är ett brett begrepp som kan syfta på olika yttre faktorer som påfrestar oss, som arbetsbelastningen, situationen i familjen eller andra pressande livsomständigheter. Stress kan också vara våra egna inre krav på oss själva, och våra reaktioner på belastningen som vi utsätts för. Kroppens fysiologiska stressreaktioner syftar till att mobilisera energi för att vi ska klara olika påfrestningar som vi ställs inför. Stress och känslor är nära sammankopplade. Känslor som rädsla och ilska, och varianter av dessa känslor som oro och frustration, uppstår som svar på ett upplevt hot. Sådana känslor aktiverar kroppens kamp-flykt/freezeresponser. Emotionella påfrestningar och långvarig stress tar också mycket energi och leder till trötthet.
Läs mer om kroppens stressreaktioner och kopplingen till våra känslor, ångest och kroppsliga symtom.
Hur vi påverkas av yttre stressfaktorer skiljer sig mellan oss som individer, och mellan olika situationer och miljöer. Också vår inre miljö, som tankar och känslor, kan trigga stressreaktioner. Tankar, känslor och fysiska stressreaktioner påverkar våra beteenden. Beteenden påverkar i sin tur hur vi mår och fungerar i olika kontexter. Eftersom stress uppstår i ett samspel mellan många olika parametrar är det värdefullt att försöka få en helhetsbild av situationen, och utifrån den försöka hitta vägar framåt som blir hjälpsamma eller hållbara över tid.
Stress tar energi. Om belastningen på arbetet och/eller privat har varit hög under en längre tid samtidigt som återhämtningen har varit otillräcklig kan olika stressymtom och tecken på utmattning uppstå. Ett vanligt sådant tecken är ihållande trötthet som växer fram över tid. Trötthet är en naturlig reaktion, som kommer som ett svar på att vi varit aktiva och har behov av återhämtning. Den trötthet som många beskriver vid utmattningssyndrom skiljer sig från den vanliga sortens trötthet som går att vila bort. Även om man försöker vila kan det vara svårt att komma till ro på grund av att stressystemet är uppskruvat och man känner sig inte återhämtad efter att ha vilat eller sovit.
Sömnen störs ofta vid långvarig stress. Stressuppvarvning kan göra det svårt att somna eller man kan vakna flera gånger under natten, eller vakna för tidigt och inte kunna somna om. När sömnen inte fungerar ökar tröttheten. Värdefulla energikällor som sociala aktiviteter, fritidsintressen, motion eller egen återhämtningstid faller ofta bort för att man inte orkar eller har tid, vilket förvärrar tröttheten ytterligare. När tröttheten blir starkare reagerar vi ofta med att kämpa hårdare, för att klara av samma belastning. Vi märker också ofta att vi inte har samma kapacitet som förut, och behöver därför exempelvis sitta längre med samma arbetsuppgifter. I den här fasen beskriver människor ofta att de känner sig helt utmattade efter arbetsdagen och orkar knappt göra något på fritiden.
Vid utmattningssyndrom uppstår en mix av fysiska, känslomässiga och kognitiva symtom. Kroppen kan kännas kraftlös och blir fortare trött efter en aktivitet. Ofta förekommer också problem med värk, stelhet, och spänningar i muskler och leder.
Känslomässiga symtom kan visa sig form av att man har en lägre känslomässig tolerans. En del beskriver det som att känns som att man inte har något filter, som att alla intryck och stämningar går ”rakt in”. Många är mer lättirriterade och har lättare till tårar. Det är ofta svårare att släppa besvärande tankar eller känslor, vilket gör att oro och ältande ökar. Att drabbas av utmattningssyndrom för också med sig många starka känslomässiga reaktioner, som känslor av skam, skuld, oro och ångest. Man känner inte igen sig själv och känner rädsla inför framtiden, där mycket oro handlar om man någonsin ska bli frisk igen.
Kognitiva symtom kan visa sig i att personen är känsligare för ljud och andra intryck, har svårt att hålla fokus och ta in information från samtal eller texter. Ofta är personer som drabbas av utmattningssyndrom vana att lösa problem, både på jobbet och fritiden. En del beskriver sig som familjens projektledare, att de varit vana att ”multitaska” eller inte behövt använda kalender för att de har haft ”allt i huvudet”. Vid utmattningssyndrom uppstår ofta minnesproblem och ibland även så kallade exekutiva svårigheter eller problem med att orientera sig i olika miljöer. Stress- och utmattningssymtom utvecklas gradvis och kan bli allt starkare över tid om obalansen fortsätter. Om du känner igen dig i beskrivningen av begynnande utmattningssymtom kan det vara värdefullt att söka hjälp, så att inte symtomen förvärras ytterligare. På samma sätt kan det vara värdefullt att få stöd om du är på väg tillbaka i arbete efter en sjukskrivning för utmattningssyndrom för att återgången ska bli hållbar.